Nutrition,  Rörelse,  Sömn

Är åldrandet en sjukdom?

En växande skara forskare vill hävda att svaret är ja. Vi behöver egentligen inte acceptera att bli skröpliga och sjuka även om vi har blivit kronologiskt gamla, och det är inte otänkbart att vi som lever nu kan bli 120 och behålla hälsan in i det sista. I framtiden talar man om att en långt högre ålder blir möjlig att uppnå. David Sinclair är en ledande forskare inom livslängd (longevity, jag vet inget riktigt bra ord för det på svenska) som skrivit boken “Lifespan – why we age – and why we don´t have to”. Han, tillsammans med sina medarbetare på Harvard University, gör banbrytande forskning inom området. Det är inte klokt vad som hänt sedan man kartlade människans genom för cirka 30 år sedan. En annan föregångare på området är författaren och investoren Sergey Young som har skrivit boken “The science and technology of growing young”.

Här börjar jag bara såvitt nosa på detta område som är under ständig utveckling. Det som gäller i dag kan ha kastats om i morgon, processerna som går in i åldrandet är komplexa och inte fullt kartlagda. Åsikterna bland olika forskare går också isär, och mycket forskning är gjord på möss. Människostudierna är få och små än så länge, så ett stort förbehåll för det. Av kosttillskotten/läkemedlen rekommenderar jag absolut inget, jag skriver bara om vad jag tills nu lärt mig genom böcker, föreläsningar och intervjuer av de forskare och författare jag nämner. 

Bild av debowscyfoto från Pixabay

Varför åldras vi?

Vårt genom är enheten för information om våra genetiska förutsättningar som består av cirka 22000 gener. Det står för 30-40 % av det som avgör vår förväntade livslängd. 60-70% är alltså under vår kontroll! 

Med ett biokemiskt test som kallas för Horvaths klocka, kan forskare nu bestämma en människas biologiska ålder, till och med förväntad livslängd med ganska stor precision. 

Bild av Felix-Mittermeier.de från Pixabay

Genomet kan liknas med en CD-skiva, här är informationen digital, inte i form av ettor och nollor, men av kombinationer av kvävebaserna A,T,C och G. Detta systemet är robust, informationen man kan hitta här är den samma antingen man är ung eller gammal. Till och med hos fossiler kan man hitta intakt DNA. CD-skivor kan, som många av oss minns, repas. Då kan inte informationen läsas av lika bra, kanske inte alls. 

Det som händer vid åldrande är just att “skivan blir repig” och cellerna blir allt mer oförmögna att läsa av informationen i DNA på ett korrekt sätt. Det som bestämmer hur DNA läses av och uttrycks kallas för epigenom. Informationen i epigenomet är, till skillnad från i generna, analog, och inte alls lika stabil. Denna försämrade förmåga leder över tid till att cellerna tappar sin identitet. En nervcell kanske blir en procent hudcell, vilket gör att den inte fungerar optimalt. Ett exempel på detta är de synförändringar vi alla går igenom med åldern, där har forskare kommit fram till att nervcellerna längst bak i ögat “glömmer” att de är nervceller i takt med att vi åldras.

Detta analoga system, vårt epigenom som läser av vårt DNA, står för hälften av all kroppens information och kan överrösta de ärftliga förutsättningar vi fått från våra föräldrar, på gott och ont. 

Det som är otroligt spännande och som inom de närmsta tioåren kommer utvecklas enormt, är att vi troligtvis kan återställa vårt system, så att säga polera bort reporna (som man kunde med tandborste och tandkräm på CD-skivan om man hade tur :-)). 

Andrew Steele, en fysiker och författare som skrivit boken “Ageless – The new science of getting older without getting old” hävdar att åldrandet är vår tids största humanitära utmaning. Är man 36 år och lever i västvärlden är risken att dö inom ett år 1:1000, är man 65 är den 1:100 och vid 80 års ålder är den 1:20. Den globala livslängden är 72,6 år och det vill säga att det är många miljoner människor världen över som varje år kommer drabbas av åldrandets följdsjukdomar, som minnesförlust, hörselnedsättning, synnedsättning, cancer, stroke och mycket mer. Om vi kan göra epigenomet ungt igen, kommer många av dessa sjukdomar som finns nedströms från åldrandet att försvinna i samma veva, och vår folkhälsa kommer förbättras otroligt mycket. 

Anledningen att forskare nu vet att detta är möjligt, är genom den exponentiella ökningen av teknologi och forskning som nu finns och hela tiden utvecklas. Data som tidigare tog år att samla in kan nu till exempel genom blodprov, cellprov och teknikprylar som kontinuerliga blodsockermätare, smarta klockor och ringar, samlas in och analyseras på en bråkdel av tiden. Dr Sinclair har i sitt lab sett att åldrande kan både induceras, bromsas och till och med reverseras i möss. Kan något tillföras, så kan det med största säkerhet också tas bort. Man har kunnat reprogrammera cellerna i ögat på en gammal mus och återställa dens syn. Även om mycket forskning så långt är gjord på möss och andra djur, skiljer inte åldrandemekanismerna sig i någon större utsträckning mellan olika arter. Till och med jästsvampar åldras på ett sätt som inte är helt olikt oss. 

Det finns arter, som till exempel galapagosskölpaddan, som lever till hög ålder, den äldsta kända blev 177 år. De är hälsosamma till slutet och fertila långt upp i åldern. Flera havsdjur kan också bli mycket gamla. En annan art som lever mycket längre än sina liknande släktingar är nakenråtta/kalråtta, den kan leva upp till 25-30 år, kring tio gånger så lång tid som andra råttor och möss. Mekanismerna som gör detta möjligt är spännande för forskningen kring människors åldrande också. 

Bild av Dušan från Pixabay

Vad kan vi göra för att bromsa de negativa effekterna av åldrandet? 

En del inom forskningen på livslängd är väldigt högteknologisk, experimentell och dyr, men det finns definitivt saker att göra för oss vanliga människor för att uppnå ett längre och hälsosammare liv. 

Det viktigaste och billigaste är att äta mer sällan…. Det låter ju inte jättekul, men det går inte att bortse från att när vi äter färre kalorier får kroppen mindre näring att ta hand om och mer tid och energi att ta hand om och reparera sina celler och system, enkelt sagt. Alla som bantat vet att det inte är lätt, men ett sätt att ge kroppen tid och lugn för återhämtning är att fasta, antingen intermittent, säg ha ett ät-fönster på 6-8 timmar per dag, eller fasta helt en dag eller två i veckan. En sådan lite längre fasta blir som en djuprengöring och kan vara extra effektfull för att reparera eventuella skador på epigenomet. När det kommer till just åldrandet har inte forskningen sett någon skillnad på vilken typ av mat man äter, om det är lågkolhydrat eller lågfett till exempel, utan kalorirestriktionen verkar vara det väsentliga. En 15-25 procents minskning av kaloriintaget ger oss cirka 2-5 fler hälsosamma år. 

Nästa punkt på listan över saker vi kan göra för att hålla oss yngre längre är att träna.. surprise surprise! Då helst tills man blir riktigt andfådd eller inte orkar lyfta tyngre. 

Hormesis är ett ord för något i stil med “allt som inte dödar gör dig starkare”, teorin är att det att stressa kroppen till en viss nivå, vare sig det handlar om att vara hungrig, isbada eller att anstränga sig hårt fysiskt, gör att kroppen sätter i gång processer som är positiva för att motverka åldrandet. Detta är processer som bland annat handlar om sirtuiner, mTOR och AMPK som jag återkommer till lite längre ner. 

Om du röker, sluta genast! Det tar ifrån dig 10 hälsosamma år. 

Låt sömnen bli din superkraft. Varje kväll har vi tillgång till världens bästa hälsokälla och föryngringskur när vi går och lägger oss. 

Minska köttintaget. Att äta kött aktiverar något som kallas mTOR (mammalian/mechanistic target of rapamycin, jättekrångligt..). mTor är en övergripande kontrollant av proteinsyntes och hjälper till att bygga muskler, så vi behöver det till viss del, men för mycket har en negativ effekt på livslängd. I vår västliga värld där köttkonsumtionen är hög finns ett värde i att reducera denna och hämma mTOR enligt forskare. Det finns också mTOR-hämmande läkemedel som används mot bland annat cancer. 

Bild av Jill Wellington från Pixabay

Prova tillskott av NAD+ eller NMN. Sirtuiner är proteiner som spelar roll för vår cellulära hälsa och är viktiga för vår bekämpning av både infektioner och kroniska sjukdomar. Sirtuiner behöver NAD (nikotinamidribosid) för att fungera och genom att höja nivåerna på NAD kan man aktivera sirtuiner och därmed dämpa inflammation i kroppen. 

Prova tillskott av Resveratrol. Det är ett ämne som finns i växter för att skydda dem, det finns bland annat i rödvin. För att komma upp i en effektiv dos av resveratrol genom att dricka rödvin får det dock bli typ hundra glas per dag. Suboptimalt med andra ord. Resveratrol aktiverar Sirt-1 som är ett av de sju sirtuinproteinerna. Det man behöver veta om detta tillskottet är att det är hydrofobt, det kommer inte lösa sig i vatten. Därför behöver det tas med mat som innehåller fett, till exempel yoghurt, annars kommer det inte tas upp i kroppen. De positiva effekter det har visat sig ha i mindre studier på människor är minskat fasteblodsocker och ökad insulinkänslighet och en sänkning av LDL, höjning av HDL (det bra kolesterolet) och minskat urea. Hos möss verkar ämnet ge ett skydd mot en typisk västlig diet med mycket fett och kolhydrater. 

Bild av Wolfgang Claussen från Pixabay

Senescenta celler, också kallat “zombie-celler” är celler som ackumuleras i kroppen, de slutar dela sig och fungera men dör inte och städas bort, utan de fortsätter finnas i kroppen och orsaka inflammation och eventuellt bidra till cancer. Senolytiska medel som Fisetin och Quercetin kan potentiellt döda zombie-celler och på så sätt “städa rent”. Det man vet än så länge om dessa medel är att de minskar inflammation hos människor. Lite forskning finns, det är medel som finns att köpa på hälsokostaffärer, men det går inte att säga att det är tryggt att ta dessa preparat ännu. 

Metformin är ett sen länge (50-talet) och ofta använt läkemedel som man i Sverige får utskrivet om man har typ-2 diabetes. Det har i forskning visat sig vara ett riktigt bra preparat på flera områden. Faktiskt lever människor med typ-2 diabetes som äter Metformin något längre än “friska” människor som inte tar metformin, detta har setts i retrospektiva studier. Det tros ha effekt genom att skapa energibrist i cellerna och därmed stimulera till ökad produktion av mitokondrier (cellernas energifabriker) samt bättre blodsockernivåer och mindre inflammation. Systemet som aktiveras kallas AMP-aktivert kinas (AMPK). Det aktiverar också NAD som i sin tur stimulerar sirtuiner. Metformin kan ge oss cirka 2,5 fler hälsosamma år. 

Berberin. För oss som inte har diabetes och kan få Metformin utskrivet finns ett annat alternativ, nämligen Berberine. Det har liknande effekter som Metformin, genom aktivering av AMPK och ökad mitokondrieenergi och ger en ökad insulinkänslighet och lägre blodsocker. Det är från plantvärlden, finns bland annat i viss typ av bark och är svårlöst i vatten, det behövs därför tas med mat med fett för att få effekt. I studier har rätt stora doser om 1-2 gram behövts för effekt. 

Bild av yais gao från Pixabay

Etiska aspekter

Vad händer om vi blir ännu fler i världen? Om vi skulle bli 150 år istället för 80 så kommer jordens befolkning tveklöst öka, men inte så mycket som man kunde tro. I Japan och många europeiska länder har vi en minskande befolkningstillväxt. Om framtiden ser så ljus ut som de entusiastiska forskarna förutspår, det vill säga att våra kroniska livsstilssjukdomar minimeras och och våra gamlingar kommer vara friska nästan in i det sista, kommer dessutom en enormt stor del av vår hälsobudget kunna läggas på annat. I Sverige går 80 % av alla miljarder i sjukvårdsbudgeten till att behandla dessa sjukdomar. Tänk om de istället till exempel kunde läggas på att hitta nya lösningar på klimatkrisen? 

Vad gäller matförsörjning är det så att vi enligt Livsmedelsverket slänger kring 62 ton mat per dag i Sverige, mat som skulle kunna räcka till 40000 personer på en dag. All denna mat som produceras i onödan motsvarar klimatutsläpp på cirka två miljoner ton koldioxid (3 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser årligen). Här måste det vara möjligt att göra något så att vi faktiskt äter den mat som produceras, för att gynna både miljö och människor. Om vi också minskar vårt köttintag kommer det ha en positiv effekt på klimatutsläppen. 

Jag tänker på hur denna forskningen kommer öka hälsoklyftorna. De som har möjlighet att ta till sig forskningen och har råd att använda sig av de medel och tekniker som dyker upp i framtiden kommer helt klart ha en fördel. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kommer här ha ett stort arbete att föra ut viktig kunskap till alla. 

Vad som är säkert är att vi kommer de närmsta åren få väldigt mycket mer kunskap om hur vi kan påverka våra möjligheter till ett långt och hälsosamt liv. 

Lyssna gärna på David Sinclairs briljanta podcast “LIFESPAN”, där förklaras allt och lite till, samt att det refereras och linkas till en mängd studier 🙂

Förutom de tidigare nämnda böckerna ger en snabb sökning på David Sinclair, Sergey Young eller Andrew Steele på YouTube dig ett gäng intervjuer och föreläsningar som är väl värda att lägga tid på att lyssna på.